Samuel Beckett (1906-1989) skriver som tjugofyraåring denna studie över Marcel Proust. Han arbetar vid tiden som lärare i engelska vid École normale supérieure i Paris. Boken är en av de första studierna av Proust och har uppnått klassikerstatus. Både för att den utgör en originell läsning av Proust och för att den delvis förebådar hur Beckett i sitt eget författarskap genomlyser de mänskliga villkoren.
Erik Sandins översättning har inför denna utgåva reviderats av Daniel Pedersen. Filosofen Johan Sehlberg har skrivit efterord.
